En nyligen publicerad artikel i norska dagstidningen Romsdals Budstikke hade i syfte att uppmärksamma att all forskning som presenteras inte nödvändigtvis är vetenskapligt korrekt, och att risk finns för att resultat från forskning tolkas på partiska sätt för att stödja forskningens vissa agenda. Tips till läsare för att avgöra om forskningsstudier är vetenskapligt korrekta eller inte är det viktigt att vara kritisk till resultaten och granska studiens metodik och resultat innan man drar slutsatserna. Denna diskussion gällande studier och dess användning av politiker och aktivister för att främja sin egen agenda har tidigare skrivits om, år 2005 publicerades artikeln "Why Most Published Research Findings Are False" av Stanford-professorn John Ioannidis.
Diskussionen återupptas även idag och senast när ny forskning i regi av FHI, Cancerregistret och Norska Arbetsmiljöinstitutet (Bendik Brinchmann & Co), påstår visa tydligt samband mellan snusanvändning och cancer i studien. Läser man sig närmre i studien informeras vi om att det undersöks efter ett samband mellan snusanvändning och 15–20 former av cancer, och når en slutsats i att den teoretiska metoden inte håller måttet tillfullo då all tidigare forskning har använt sig av statistiska tester för att visa signifikans för sambandet, men inte är baserade på rättvisa forskningsgrupper.
En granskning av tvivelaktiga studieresultat
Sammanfattningsvis poängterar artikeln att forskningen hänvisar till tester och resultat som (Brinchmann & Co själva inte ens har utfört, snarare har de samlat resultat från tidigare studier från de senaste 20-30 åren där de flesta studierna forskar på sambandet mellan snusanvänding och bukspottkörtelcancer. Enligt den senaste studien med störst numeriska materialet att forska på och mest exakta uppskattningar, 2017, finner man inget samband mellan cancer i bukspottkörteln och användning av snus. Det som framhävs är hur Brinchmann & Co aktivt väljer att använda studier som främjar deras agenda, vilket de själva erkänner till, och att för små samband har kunnat dragits för att påstå att användningen av snus och risken för cancer korrelerar med varandra. Vid tidigare studier har det visat att 20 personer som snusade utvecklade cancer i bukspottkörteln av totalt 37 755 användare av snus, men som senare sägs vara ett falskt positivt resultat då uppföljningstiden inte var tillräcklig. Samma studie gjordes 10 år senare, med en uppföljningstid på 9 år efter test, och visade resultat på inget samband.
Under 2017–2021 publicerades de tre starkaste studierna med mest data, studerat av Marzieh Araghi. Studierna resulterar inte i något samband mellan användningen av snus och cancerfall, men något som upptäcktes, som misstänks vara falska positiva korrelationer, var att användningen av snus visar lägre risk för muncancer men något högre risk för ändtarmscancer – vilket ifrågasätts i artikel med tanke på vart man placerar snus för användning och hävdar att det inte finns någon logisk förklaring till denna visade sannolikhet.
Avslutningsvis vill vi meddela att forskningsstudier ska prövas från ett objektivt perspektiv, och att man som läsare ska vara kritisk till de forskningar som påvisar resultaten, vill främja sin agenda. Och slutsatsen från dessa studier är att inget samband kan konkluderas mellan snusanvändning och cancersjukdomar.